HEM
JOIN bakom nydanande svenskt mikroskop
Svenska Phase Holographic Imaging (PHI), till vardags sittandes på Ideon Bioincubator på BMC i Lund, lanserade i oktober HoloMonitor™ M3 - ett nytt unikt forskningsinstrument/mikroskop som bygger på kombinerad faskontrastmikroskopi och digital holografi. Mikroskopet framställer tre-dimensionella bilder av celler i ett prov till skillnad mot dagens metoder där man studerar prover två-dimensionellt. Cellens morfologiska utformning är ett gott mått på hur cellen mår. Den stora vinsten med metoden är att cellerna förblir opåverkade vid analys. I normalfallet är celler osynliga och måste färgas in för att synas och denna åverkan dödar ofta cellen i slutändan och då kan den inte längre studeras. Med hjälp av mikroskopet HoloMonitor™ M3 kan levande celler studeras under lång tid utan att man ens behöver plocka ut dem ur odlingskärlet.
JOIN har varit med att ta fram både själva innanmätet med avancerad teknologi och den djärva utsidan, vilken verkligen sticker ut. Målet med projektet har varit att skapa ett nytt mikroskop som både har fler funktioner samt lägre försäljningspris än motsvariga på marknaden. Utvecklingsarbetet från JOIN har haft fokus på att hålla hårt om tidplan, den förutbestämda prestanda samt tillverkningskostnaden för låga beställningsvolymer, som har blivit extra viktigt i finanskrisens tider. Bortsett ifrån pris och funktion så är även en attraktiv utformning en väsentlig del av en framgångsrik produkt. Lennart Gisselsson är marknadsansvarig på PHI och ser attraktiv design som en viktig kugge för att synas på världsmarknaden.
"Funktionen är är det som kunden i slutänden lutar sig mot men för att öppna ögonen hos kunden och skapa ett intresse har design ett mycket stort värde. Du skapar också ett givet samtalsämne mellan forskare som ger ett fantastisk värde till vår produkt; detta är framtidens design och teknik." säger Lennart Gisselsson
"Snyggt och trendigt labb" (Ur Biotech Sweden nr9 2009)
"Glöm gråa kantiga maskiner med obegripliga instrumentpaneler och knappar. Morgondagens apparatur är både snygg och användarvänlig precis som dagens mobiltelefoner och datorer."
Läs hela artikeln här
"Nytt mikroskop skonar celler" (Ur Skånska Dagbladet 091012)
"Ideonföretag använder sig av en helt ny teknik som bygger på holografi"
Läs hela artikeln här
Pressmeddelande, 2009-08-25:
Design allt viktigare även för laboratorieutrustning
”Tillväxtbolagen som utvecklar labbutrustning måste vara ledande inom attraktiv och användbar design för att kunna sticka ut på världsmarknaden”, enligt formgivaren Johan Berhin.
Laboratorieutrustning på sjukhus och institutioner är oftast grå, kantig och trist. Men precis som datorerna för några år sedan blev färgglada och stylade så släpps det allt fler högteknologiska produkter till labben som både är funktionella och förbättrar arbetsmiljön. Och det är tillväxtbolagen som pressar på utvecklingen, inte de etablerade jättarna.
Johan Berhin är formgivare och arbetar i ingenjörskollektivet JOIN på Ideon Science Park i Lund. Enligt honom är tendensen tydlig, det utvecklas allt mer laboratorieutrustning som är designad. Dels gör det användarens arbetsmiljö mycket trevligare men det kan också handla om rent ergonomisk design som faktiskt gör det dagliga arbetet enklare.
- Även för forskare spelar det roll hur produkten känns och vad den utstrålar. När det gäller labbinstrument handlar det om egenskaper som precision, enkelt handhavande och så vidare. Så förutom att instrumenten blir snygga och användarvänliga så hjälper de företagen att få ut ett budskap, menar Johan Berhin.
Just Ideon Science Park och Lund är i dag bland de ledande inom Lab Design, som området kallas. Här har Johan Berhin har varit med om att kombinera design och mekanik för etablerade, men internationellt sett små, bolag som Genovis och CellaVision. I höst lanseras dessutom ett nytt holografiskt mikroskop av Phase Holographic Imaging (PHI) som JOIN också varit med om att utforma.
- För uppstickarna i branschen räcker det inte med att de löser en uppgift på ett nytt och bättre sätt. För att kunna ta sig an de stora aktörerna måste de också nå ut och vara det första man lägger märke till i ett hav av etablerade spelare på till exempel mässor, förklarar Johan Berhin.
Phase Holographic Imaging har utvecklat ett nytt slags mikroskop som i egentlig mening inte är något mikroskop. Istället för att förstora en cell så skapar deras verktyg, HoloMonitorT M3, en holografisk bild av objektet.
Det gör att celler, som i verkligheten är genomskinliga, kan studeras utan infärgning eller annan påverkan. Studierna blir då mycket enklare och säkrare och cellerna kan studeras om och om igen - utan att behövas färgas in, som man normalt gör idag, vilket förstör eller dödar cellerna. Dessutom analyseras cellernas utseende och egenskaper samtidigt.
- HoloMonitorT M3, vår senaste modell, kommer att lanseras nu i september. Givetvis är funktionerna, mekaniken och mjukvaran det viktigaste men vi har hela tiden också varit inställda på att vår produkt ska vara attraktiv, tilltalande och smidig att arbeta med. Precis som när det gäller mobiltelefoni eller bilar så är design en är en viktig del av varumärkesbyggandet, identiteten och marknadsföringen även för labbutrustning, menar Lennart Gisselsson, marknadsansvarig på PHI.
"Här är individens styrka kollektivet" (Ur Metro Teknik 2008-11-19)
"De är 21 individualister med egna företag, men delar såväl kaffebryggare som utvecklingsuppdrag. Ingenjörerna i kollektivet Join har mycket att vinna på att göra saker ihop."
Läs hela artikeln som pdf här
Det självförsörjande hushållet snart här? (Maj 2008)
Den dagen ett hushåll åter är helt självförsörjande kan vi med fog säga att människan nått en hållbar utveckling. I dag får vi vårt vatten, vår energi, vår värme och våra drivmedel från externa leverantörer. Mycket få, eller så gott som inga, producerar i dag ens en bråkdel av de resurser de använder.
Men det beror åtminstone inte på att forskare och uppfinnare världen över inte försöker. Bo Göran Evaldsson
på ingenjörskollektivet JOIN driver en liten gård på skånska landsbygden med visionen att bli helt
självförsörjande – och han är en bit på väg.
- Innovationer och framsteg bygger ju på att tänka i nya banor men med gamla
erfarenheter som grund. Jag arbetar ju ofta med cleantech produkter och på fritiden
tycker jag om att experimentera lite, till min frus stora förtret, skrattar Bo-Göran.
På en liten gård utanför Vollsjö i Skåne eldar Bo-Göran Evaldsson med spannmål han själv odlar. Havre och korn brukar gå fint och då använder han enbart det som är av dålig kvalitet och ändå inte kan användas i livsmedel. Tidigare eldade han med vanlig villaolja och det kostade cirka 40.000 kronor per år. Priset på spannmål har visserligen gått upp de senaste åren men varje år kostar spannmålet honom endast runt 10.000 kronor, vilket motsvarar cirka 10 procent av den totala odlingsarealen. Som värmepanna använder han i dag en vanlig pelletsbrännare han själv modifierat i omgångar för bättre prestanda.
- Visst är det en rejäl ekonomisk vinst jämfört med olja men framförallt är det här helt koldioxidneutralt. Jag odlar spannmål som jag förbränner till aska och askan använder
jag som näringsrikt gödning, vilket fullbordar cykelförloppet, förklarar han.
Och även om Bo-Görans lösning endast räcker till en mindre gård, så finns det exempel på hela småbyar som faktiskt kan bli självförsörjande med värme genom mindre fjärrvärmeanläggningar.
I Danmark finns många sådana exempel. Så långt var värmen avklarad. Men ett hushåll behöver elektricitet också – och även detta lyckades JOIN:aren Bo-Göran Evaldsson råda bot på. Med ett litet vindkraftverk på familjegården producerar han el som lagras i batterier och förbrukas i ett isolerat elsystem direkt på gården. Det mesta går till elradiatorer som ger värme och elproduktionen är fortfarande låg i förhållande till behovet på gården.
- En fundering jag har är att driva en värmepump med elen ifrån vindkraftverket. Man
kan då utnyttja värmen lagrad i mark och luft. Man brukar prata om en effektfaktor
på tre, det vill säga 1 kW el ger 3 kW värme, förklarar Evaldsson.
Småskalig privat elproduktion är fortfarande ovanligt i Sverige men i länder som Tyskland produceras mycket privat elektricitet med hjälp av solceller. Nackdelarna med sol- och vinddriven energi är att produktion och behov inte är synkroniserat, man måste alltså lagra energin på något sätt och elenergi är svårt och dyrt att lagra.
En lösning är det som kallas småskalig kraft- och värmeproduktion – Micro Combined Heat & Power eller Micro-CHP. Det innebär att man styr elproduktionen efter behovet och samtidigt produceras restvärme till ett värmelager. Värme är nämligen enkelt och billigt att lagra, man blir oberoende av nätleverantören och elen behövs inte lagras i dyra batterier. Den största mängden energi i ett hushåll, runt 80 procent, går åt till värme och varmvatten och bara cirka 20 procent till apparater och belysning. En termiskt driven process för att producera el ligger också på runt 20 procent, resten blir spillvärme. Det är detta förhållande som gör Micro-CHP så intressant.
Problemet är i dag att tekniken inte är riktigt mogen eller också fortfarande för dyr. Bo-Göran arbetar själv på JOIN bland annat med lundabolaget ComPower som utvecklar en värmepanna för villabruk och som många tror skall slå igenom stort på kontinenten. I framtiden skulle han vilja utvinna all sin el just genom en sådan panna och enbart elda med restprodukter han själv odlar.
- I förlängningen kan jag också tänka mig att skaffa en av de modernare elbilarna som
numera når upp till hastigheter och uthållighet som närmar sig de bensindrivna. Än så
länge finns de inte att köpa i Sverige men säkert inom ett par år. Om man kör mindre än
tio mil om dagen och laddar med egenutvecklad energi, så är en del av energibehovet till transporter också inkopplat i ett självförsörjningssystem.
Steg för steg tar Bo-Göran alltså små kliv mot det självförsörjande hushållet. Även om det fortfarande är en hobby så tror han att det kan bli verklighet en vacker dag.
- Man måste vara lite galen för att syssla med sånt här, men det ger mig värdefulla erfarenheter i mitt dagliga arbete på ingenjörskollektivet JOIN. Fast min fru lär väl
tycka lite annorlunda, säger han och skrattar.
Svensk teknik håller unikt nanolabb på plats (December 2007)
Värdens bäst vibrationsisolerade nanolabb i tätortsmiljö ligger mitt i vältrafikerade Lund
Laboratorier som sysslar med nanovetenskap får absolut inte röra sig eller luta ens delar av en grad. I en stadsmiljö med buller och vibrationer har sådana labb varit omöjliga att bygga, istället har de placerats i öknar och andra ödeplatser. Men med hjälp av svensk ingenjörsteknik från JOIN har ett unikt nanolabb byggts mitt i centrala Lund – med ett golv som aldrig lutar.
Akademiska Hus i Lund ville ha ett nanolabb nära till hands för forskare, näringsliv och studenter. I normala fall placeras sådana labb i öknar, långt bortom all trafik och buller. Sådana platser är naturligtvis svårtillgängliga och kostsamma i längden – och svåra att rekrytera forskare till.
Normalt vibrationsisoleras nanolabb genom stora pålar nedkörda tiotals meter ner i sanden ovanpå urberg. I Lund är en sådan konstruktion dock helt verkningslös och när Akademiska Hus kontaktade vibrations- och aukustikföretaget Ingemansson föreslog de istället ett jättelikt betongblock vilandes på pneumatiskt styrda fjädrar. Problemet var att en sådan uppställning kräver extremt noggrann styrning för att allt ska hållas på plats. Det var då JOIN, ett ingenjörsbolag i Lund, kontaktades.
- Nanolabbet på Fysikum vid Lunds universitet är unikt i världen. Det är det hittills enda laboratorium som kan undersöka objekt ner till 2-3 nanometer och som ändå ligger mitt i en tätort. Lund är annars en extremt dålig plats att bygga nanolabb på, då hela orten ligger på moränlera som leder vibrationer väldigt väl. Jag skulle vilja säga att uppdraget var ett typiskt JOIN-uppdrag, där det handlar om att kombinera kunnande från olika teknikområden samt att tänka okonventionellt, säger Eskil Reimhagen, projektledare på JOIN.
Givetvis var projektet inte helt utan problem. Vilande på fjädrarna ligger ett betongblock på 50 ton som i sin tur är grund för fyra ben som sticker upp genom golvet som personalen går och verkar på. Dessa ben har ytterligare fjädrar som vibrationsisolerar ett mindre block på cirka 2,5 ton. Ovanpå står slutligen labbets extremt känsliga mätinstrument (se bild 2) och dessa får inte luta eller röra sig alls, är det tänkt.
Vid de första mätningarna blev resultaten inte alls som förväntat. Endast i teorin går det att skapa rörsystem som är helt täta, utan läckage, och detta gav utslag. Så frågan vi fick ställa oss var snarare – är systemet tillräckligt tätt? Verkligheten gav oss svaret.
- Vi var helt enkelt tvungna att låta sämsta fjäderkretsen, den som läcker mest, bestämma
hur övriga skulle uppföra sig genom att medvetet introducera noggrant utprovade ”kompensationsläckage” på tätare kretsarna. Detta sker med mycket exakta
doseringsventiler av en typ som normalt används i medicinska sammanhang. Så klarade vi
den lutfria miljö som krävdes. Helt lutfritt går inte att få, då jordmagnetfältet varierar hela tiden, men vi kan komma bra nära, förklarar Eskil Reimhagen.
För att testa systemet så hårt som möjligt lät man en fullastad lastbil köra fram och tillbaka i full fart över ett farthinder på gatan utanför. Inifrån labbet loggades alla vibrationer som uppkom av den bullriga trafiken och geofonerna höll sig lugna trots dessa brutala prov.
- När styrsystemet är igång uppnås vibrationsklass VC-E (3 micrometer/sec) i enlighet med kravspecifikationen. Men vid mycket känsliga försök i labbet kan vi uppnå vibrationsklass
VC-G genom att helt stänga av styrsystemet plus delar av klimatanläggningen. Kravet är då att golvet inte får börja luta mer än 0,1 grad över en period av 5 timmar, vilket vi nu också uppfyller med mycket god marginal. Det finns faktiskt bara två andra labb i USA som kommer
i närheten av VC-G, säger Eskil Reimhagen.
Lösningen krävde inga patent och består heller inte av vare sig hemlig teknologi eller beräkningar. JOIN levererade styrsystemet i nära samarbete med Ingemansson som utformat fjädersystemet. Totalt kostade hela laboratorieanläggningen drygt 150 miljoner kronor att bygga, varav cirka hälften utgör laboratoriets inventarier,utrustning och maskiner.
Klicka för större bild
JOIN i livräddande produkt (augusti 2007)
JOIN hjälper Halmstadföretaget Redsense Medical AB med utvecklingen av ett larm för blodläckage under dialysbehandlingar. Larmsystemet består av två delar: en batteridriven larmenhet som skickar och tar emot ljuspulser, och en engångssensor i larmenheten som fästs med hjälp av ett plåster. JOINs uppgift är att optimera engångssensorn för automatiserad massproduktion för att nå en riktig låg produktkostnad.
Se Ny Teknik onsdag den 15 augusti 2007 (pdf, 4Mb)
och www.redsensemedical.com
JOIN del av Genovis Världspremiär (oktober 2006)
JOIN har för Genovis räkning ansvarat för utvecklingen av apparaten som gör genöverföring möjlig – the ’NIMT Nanoheater’, formgiven av Johan Berhin, JOIN.
Världspremiären av 'NIMT Technology' ägde rum på Skandinaviens största biotechmässa ”Biotech forum + scanlab” i Köpenhamn i slutet av september. Intresset var massivt, det gick knappt att komma in till montern stundtals.
Läs mer om hur cell och molekylärforskningen utnyttjar NIMT
(Nano Induced Magnetic Transfer) på www.genovis.com
JOIN förstärker flöde och optik (maj 2006)
Ytterligare två kända profiler från IDEON ansluter sig till JOIN - Bengt Persson (Tork & Flödesteknik) och Håkan Bergström (Inspectra).
Läs mer om Bengt och Håkan och oss andra på JOIN
JOIN inleder våren 2006 med en Innovationskampanj (februari 2006)
Från diskussion till innovation med koncept och utvecklingsplan på en dag med ett Rapid Innovation Event, RIE.
Kontakta gärna Göran Nybom på tel 0708-751925 för mer upplysningar.
Lars MacLennan doktorerar på dubbla skivbromsar (september 2004)
JOINs medarbetare Lars MacLennan har skrivit en doktorsavhandling där han, för Landskronaföretaget Haldex Brake Products, implementerar dubbla bromsskivor i tunga fordon. Dubbla bromsskivor ger i princip dubbelt bromsmoment. Konstruktionen kräver dock att skivorna kan glida i sidled för att kompensera för slitage. Den stora utmaningen var att hitta lösningar för värmeutvecklingen och för bromskivor som kärvade i sidled, men att begränsa rostutvecklingen och att hålla nere ljudnivån i den nya konstruktionen har också varit centralt.
Se Motor-Magasinet den 15 september 2004 (pdf, 2Mb)
och www.haldex.se
Tillbaka